Så här efter jul- och nyårshelgerna är vi många som fått en dos ro och återhämtning i ett annars hektiskt liv. För den moderna människan ska som bekant mycket hinnas med – såväl på jobbet som i familjen och på fritiden. Därutöver exponerar sociala medier tydligare den personliga sfären vilket för somliga ytterligare triggar osunda krav och förväntningar.

Parallellt har tempot på landets arbetsplatser skruvats upp. Det som tidigare kunnat spåras anekdotiskt i samtal med vänner och bekanta kan nu beläggas i siffror. Var tredje tjänsteman/akademiker anser att jobbet kräver så mycket energi att det påverkar övriga livet negativt. Det innebär i klartext att jobbet går ut över fritiden för närmare 800 000 individer. I vanlig ordning påverkas kvinnor mest. Mer än var tredje kvinna upplever att övriga livet påverkas negativt av jobbet, motsvarande siffra för männen är en fjärdedel. Ett av de tydligaste stresstecknen är svårigheter att sova, något som en av fem tjänstemän/akademiker upplever.

Vad bör då göras? Förstås har varje individ ett stort eget ansvar att planera och hantera sin arbetssituation. Vi vet att olika saker skapar stress för olika människor. Ytterst måste insatser därför anpassas till olika individer. Få förnekar nog att även ledarskap och styrning har stor betydelse för stressnivån. Den som leder och fördelar arbetet har både ansvar och möjlighet att påverka den negativa arbetslivsstressen. Fler chefer behöver få praktiska förutsättningar att arbeta systematiskt för att skapa hållbara arbetsplatser som kan minska stressen bland medarbetarna, hos dem själva och stärka organisationen.

Utmaningen inför det nya arbetsmarknadsåret kan ringas in till att på olika vägar verka för minskad negativ stress på landets arbetsplatser. Insatserna behöver vara individanpassade och att stärka chefernas förutsättningar är en nyckel för framgång. Möjligheterna är betydande. Lyckas vi gynnas nämligen den enskilde, arbetsplatsen och samhället i stort.